The Daily Roast — Nyhetssatir, långsamt bränd

Måndag 12 oktober 2026. På söndagen meddelade USA:s president att Ryssland och Ukraina har gått med på en energivapenvila med omedelbar verkan. ”Det är nyheter för mig”, sa Ukrainas president. Ryssland sa ingenting, oljepriset sjönk en stund och ett kraftverk i Charkiv träffades. I Riyad träffades flygplatsen för fjärde gången på fem dagar, och huthierna varnar alla flygbolag, experter, anställda, arbetare och resenärer för att använda landets flygplatser. Iran erbjuder sig att medla, och Canelo fruktar ingenting. Pentagon ska direktsända en avrättning, men ingen behöver titta. Påven ska opereras, och Storbritanniens premiärminister har fått ett tydligt svar men säger inte av vem.

I Sverige har det gått 29 dagar sedan valet, och Magdalena Andersson har bett om en dag till innan hon rapporterar till talmannen. En vänsterpartistisk riksdagsledamot skulle komma till riksdagen i dag, men det var ett missförstånd. Djurgården vann derbyt och fick inte gå ut, Lewis Hamilton missade infarten och Ferrari tänker göra misstag positivt. Här är måndagen.

Båda parter har gått med på det

Det var på söndagen som Donald Trump skrev på Truth Social: ”Med omedelbar verkan råder det ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt den inte! Tack för er uppmärksamhet i denna fråga. President DONALD J. TRUMP.” Några detaljer om villkor eller längd gav han inte, rapporterar BBC. Den ena parten, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, hade enligt The Guardian av allt att döma inte tillfrågats. ”Det är nyheter för mig”, sa han till nyhetssajten Axios. ”Om president Trump har förhandlat fram det med Putin, så snälla, berätta när vapenvilan börjar. Vi är redo och vi kommer att acceptera den.” En hög ukrainsk tjänsteman sa till Kyiv Independent att Kiev inte hade någon information om saken. Den andra parten har inte sagt något alls. Det fanns ingen omedelbar bekräftelse från vare sig Kiev eller Moskva, noterade Reuters, och i morse beskrev Euronews läget som förvirring i Kiev och tystnad från Moskva. ”Vi vet alla att Trump ofta säger saker för att hålla nere oljepriset”, sa Igor Ananskich, förste vice ordförande i den ryska dumans energiutskott, till det ryska nyhetsmediet Ostorozjno Novosti, enligt Kyiv Independent. ”Jag vet inte hur väl det här motsvarar verkligheten.” Hans kollega Dmitrij Novikov i dumans utrikesutskott sa att han inte hade varit med vid förhandlingarna och hänvisade till Trumps pressavdelning. Ground News räknar 742 artiklar om beskedet, med 26 procent vänster, 42 center och 32 höger. Enligt Ground News analys beskriver högermedierna en stor händelse och vänstermedierna ett obekräftat påstående.

Sedan kom drönarna. ”Ukrainas himmel har kryllat av ryska shahed-drönare hela dagen”, skrev Zelenskyj på X på söndagskvällen. ”Det har också varit attacker med glidbomber, och attacker mot vår energiinfrastruktur. Ett kraftverk i Charkiv angreps i kväll”, skrev han, enligt Al Jazeera. Enligt Zelenskyj träffade en rysk drönare först ett kraftverk i Kiev och orsakade strömavbrott, och därefter anfölls energianläggningar i Charkivregionen, rapporterar BBC. ”Och allt det här hände efter att USA:s president gjorde sitt uttalande”, skrev Zelenskyj. I Pisotjyn strax utanför Charkiv dödades tre människor, bland dem en 16-årig pojke, och 25 skadades när en rysk robot slog ned nära en matbutik och flera bostadshus, enligt den ukrainska polisen. Bara den här veckan har Ryssland enligt Zelenskyj avfyrat omkring 1 450 flygbomber, 75 robotar och över 1 640 attackdrönare, och slagit mot den ukrainska elproduktionen och elnätet över 200 gånger. Den brittiska tidningen The Daily Telegraph har i dag rubriken ”Putin bryter Trumps ’vapenvila’”, och enligt tidningens ledare är det största problemet med avtalet att det ”bara existerar i den amerikanske presidentens huvud”, rapporterar BBC.

Vapenvilan kom dagen efter att presidenten hade sagt att Zelenskyj ”för fan” borde sluta anfalla ryska oljeraffinaderier och att det var ”dags för Ukraina att få en ny president”. Val får inte hållas så länge krigslagarna gäller, men Zelenskyj har ett motbud. ”Snälla, säg till Putin: ge oss två månader, 60 dagar av total vapenvila, 60 dagar, så organiserar vi val”, sa han till ABC News, enligt Reuters. Ukraina är också berett att sluta anfalla de ryska raffinaderierna om Ryssland slutar anfalla det ukrainska energinätet, men det måste vara ömsesidigt och backas upp av ”verkliga garantier”, säger han, enligt The Guardian. Enligt Financial Times hotar USA samtidigt att stoppa PURL, Natosystemet där Ukrainas allierade köper amerikanska vapen åt Ukraina, bland annat till luftvärnet Patriot, om Kiev inte slutar anfalla den ryska energiinfrastrukturen. ”De ringer Kiev, de ringer alla i Europa”, säger en tjänsteman till tidningen, enligt Expressen. ”Vi rör oss mot en ny Molotov-Ribbentroppakt och en värld av starka män och intressesfärer”, säger Oleksandr Merezjko, ordförande i det ukrainska parlamentets utrikesutskott, till The Guardian. Tysklands utrikesminister Johann Wadephul säger att Berlin ”fullt ut stöder presidenten”, medan Elon Musk har ställt sig bakom kravet på en ny ledning i Kiev. Ground News räknar 901 artiklar om Musks stöd, med 32 procent vänster, 28 center och 40 höger.

Bakom alltihop ligger dieselavtalet från i fredags. Ryssland ska leverera 300 000 ton diesel omedelbart, 500 000 ton i november och en miljon ton därefter, och sedan ytterligare tre miljoner ton beroende på skicket på de raffinaderier som Ukraina ombeds sluta bomba. Nu protesterar presidentens eget parti. Sju senatorer, fyra republikaner och tre demokrater, skriver att avtalet ”går direkt emot” den lag som förbjöd import av rysk energi 2022, och uppmanar Trumps administration att ”byta kurs”. Bland dem finns republikanerna Susan Collins, Lisa Murkowski, Thom Tillis och John Curtis. ”USA borde inte ge Putin en ekonomisk livlina medan Ryssland fortsätter att döda ukrainska civila”, skriver de, enligt BBC. Avtalet kommer ”absolut” att sätta amerikanska liv på spel, säger Tillis till NBC News. Finansminister Scott Bessent säger till Fox News att avtalet går genom befintliga juridiska kanaler och att de i kongressen som säger något annat har fel, och republikanen Thomas Massie tycker att USA borde lyfta sanktionerna mot alla petroleumprodukter. De första 300 000 tonnen motsvarar ungefär en halv dags amerikansk dieselförbrukning, enligt BBC. I Storbritannien kallar förre premiärministern Boris Johnson avtalet ”vidrigt”. ”Jag tvivlar på att Putin har diesel att skicka till USA, men om han försöker gå via Engelska kanalen hoppas jag att den stoppas av kungliga flottan”, säger han, enligt Expressen. Ground News räknar 137 artiklar om kongressens försök att stoppa importen, med 32 procent vänster, 35 center och 33 höger.

Marknaderna valde att tro på det. Både Brent och WTI föll med över en procent efter beskedet, rapporterar Euronews. ”Det återstår frågor om giltigheten och livslängden hos en sådan vapenvila”, säger analytikern Tim Waterer vid KCM Trade till Reuters. Strax före halv nio i morse hade nedgången nästan ätits upp, och ett fat Brentolja kostade 104,61 dollar. I Luxemburg möts i dag EU:s utrikesministrar för att göra klart nya sanktioner mot över 1 600 personer, organisationer och företag som anklagas för att stödja Rysslands krig. ”Vi välkomnar energivapenvilan mellan Ryssland och Ukraina när den håller. Vi har ännu inte sett att Ryssland verkligen kommer att följa den”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas, enligt TT. Storbritanniens premiärminister Andy Burnham sa i går att landet ”starkt stöder president Trumps uppmaning i dag om en varaktig energivapenvila som börjar nu”, och Frankrikes president Emmanuel Macron stöder ”utan förbehåll en verklig energivapenvila som Ukraina är berett att acceptera”, men noterar att Ryssland under de senaste timmarna har intensifierat sina attacker.

Det råder alltså en energivapenvila med omedelbar verkan, och båda parter har gått med på den. Den ena parten tyckte att det var nyheter och den andra har inte sagt något, och oljepriset sjönk en stund. Under tiden träffades ett kraftverk i Charkiv. Enligt The Daily Telegraph existerar avtalet bara i presidentens huvud, men där har det å andra sidan gällt sedan i söndags.

Fyra gånger på fem dagar

På söndagen slog en projektil ned vid King Khalid-flygplatsen i Riyad, för fjärde gången på fem dagar, rapporterar Al Jazeera. Den här gången träffades terminalerna 3 och 4, som används för inrikesflyg. En pakistanier dödades och elva skadades, enligt den saudiska luftfartsmyndigheten. Samtidigt sköt luftvärnet ned en robot nära flygplatsen, enligt den saudiledda koalitionens talesperson Turki al-Maliki, rapporterar BBC. Senare på kvällen meddelade luftfartsmyndigheten att också King Fahd-flygplatsen i Dammam, längre österut, hade angripits, enligt TT. Båda flygplatserna är stängda, och på flygplatsen i Jeddah ställdes över 150 flyg in och 374 försenades i går, enligt Flightradar24. Dödssiffran efter lördagens attack har stigit till 13, sedan en indisk medborgare dog av sina skador, och över 300 människor skadades. Bland de döda finns den egyptiska flygvärdinnan Azza Ramzy, 28, som arbetade för flygbolaget Flynas, och Buthaina Ahmad Oweida, 56, en änka och fyrbarnsmor från Idlib i Syrien som bodde i Mecka, rapporterar The Guardian. Ground News räknar 297 artiklar om söndagens attack, med 28 procent vänster, 42 center och 30 höger.

Huthiernas militära talesperson Yahya Saree säger att rörelsen under det senaste dygnet har angripit flygplatsen i Riyad med ”en blandning av ballistiska robotar, kryssningsrobotar och drönare”, och att de ska fortsätta att trappa upp ”djupt inne i Saudiarabien”, rapporterar BBC. Alla saudiska flygplatser är möjliga mål, utom de i de heliga städerna Mecka och Medina. ”Vi upprepar vår varning till alla flygbolag, experter, anställda, arbetare och resenärer mot att använda saudiska flygplatser och saudiskt luftrum, eftersom de är sårbara för attacker och har blivit ett operationsområde för våra styrkor”, skriver huthierna på X, enligt The Guardian. Om de saudiska militära insatserna i Jemen fortsätter ”återstår det värsta”, enligt gruppen. Huthierna, som kontrollerar ungefär en fjärdedel av Jemens yta och upp till 80 procent av befolkningen, säger att anfallen är ett svar på det saudiska stödet till regeringsstyrkorna i Jemens inbördeskrig och på ett flyganfall mot flygplatsen i Sanaa, enligt BBC.

Nu avråder allt fler länder från resor. USA:s ambassad uppmanar amerikaner att ”ompröva” resor till landet och föreslår bil, tåg och buss i stället för flyg, Kanada avråder från alla resor som inte är nödvändiga, Sydkorea uppmanar sina medborgare att lämna landet om de inte har nödvändiga ärenden där, och även Japan varnar sina medborgare. På måndagen anslöt sig Australien och Nya Zeeland, rapporterar Al Jazeera. Storbritannien avråder från alla resor som inte är nödvändiga via landets flygplatser, utom den i Medina. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, sa samtidigt på energikonferensen International Energy Forum i Riyad att landet ”är fast beslutet att uppfylla sina åtaganden”, och enligt Financial Times har flera oljechefer hoppat av en energikonferens i Riyad efter attackerna. Enligt Wall Street Journal håller landet på att få slut på robotar till luftvärnet, och enligt The Guardian har Saudiarabien bett Frankrike, Egypten, Storbritannien och Pakistan om mer hjälp.

Irans utrikesminister Abbas Araghchi ringde i går sin saudiske kollega Faisal bin Farhan och erbjöd sig att underlätta en dialog mellan Saudiarabien och Jemen, rapporterar BBC och Al Jazeera. Regionens kriser har ”inga militära lösningar”, skriver Araghchi på Telegram. Iran har varit i krig med USA och Israel sedan februari. Samma dag sa Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd, att USA har accepterat några av Irans sju villkor för att öppna Hormuzsundet och inleda förhandlingar, medan andra är oklara. ”Vi anser att deras svar är otillräckligt”, sa han, enligt Al Jazeera. I en intervju med den statliga kanalen Press TV varnade han för att amerikanska kablar, datacenter och anläggningar för artificiell intelligens i Gulfen, värda över 2 000 miljarder dollar, kommer att förstöras om det bryter ut krig. Presidenten sa i lördags att han skulle tala med kronprinsen Muhammed bin Salman. Enligt Al Jazeera fanns det i går inga tecken på att han hade gjort det, och enligt BBC:s analys verkar ett amerikanskt ingripande nu osannolikt, åtminstone före mellanårsvalet den 3 november.

Boxaren Saúl ”Canelo” Álvarez ska möta Christian M'billi i Riyad den 31 oktober, och det står fast, enligt Turki Alalshikh, ordförande för den saudiska nöjesmyndigheten. ”Canelo hörde av sig och sa att han fortfarande ska boxas i Riyad i oktober, vad som än händer. Han fruktar ingenting”, skriver Alalshikh, enligt Reuters. Canelos representanter har inte kommenterat. Till sjöss träffades ett tankfartyg av en drönare vid Sohar i Oman, enligt den brittiska flottans sjöfartscentral UKMTO, och Irans revolutionsgarde säger att ett tredje supertankfartyg på ett dygn har gått på en mina i Hormuzsundet, rapporterar Al Jazeera.

Samtidigt försöker människor ta sig till Jemen. Natten mot fredag kapsejsade en båt med 305 människor ombord norr om Obock i Djibouti, på väg över till Jemen. Minst 139 dog, bland dem 15 barn, och 84 saknas, enligt FN:s migrationsorgan IOM. Alla överlevande är etiopier, och omkring 150 av passagerarna hade tidigare skickats tillbaka från Jemen och försökte igen. ”De överlevande berättade att båten började sjunka bakåt så fort de klev ombord”, säger Alexandre Coissac, IOM:s chef i Djibouti, till AFP. ”Ingen kliver i en sådan båt om de inte tror att det inte finns något annat säkert sätt”, säger IOM:s generaldirektör Amy Pope. I Jemen har över 213 000 människor drivits på flykt sedan september, enligt IOM, de flesta från Taiz, där huthierna nu anfaller staden, rapporterar Al Jazeera.

Flygplatsen i Riyad har alltså träffats fyra gånger på fem dagar, och huthierna varnar alla resenärer för att använda saudiska flygplatser. Minst sju länder avråder nu från resor till Saudiarabien, som håller på att få slut på luftvärnsrobotar. Iran, som är i krig med USA, erbjuder sig att medla och hotar samtidigt de amerikanska AI-anläggningarna i Gulfen. Canelo fruktar ingenting.

Dag 29: Måndag blev tisdag

Magdalena Andersson (S) skulle i dag ha rapporterat till talmannen Andreas Norlén om hon kan bilda en regering. I söndags eftermiddag meddelade riksdagen i ett pressmeddelande att hon har ”anhållit om att i stället få redovisa sitt uppdrag under tisdagen, vilket talmannen gått med på”. Mötet hålls på talmannens kontor klockan 11 i morgon. Andersson kan då antingen be om mer tid eller slutrapportera sitt uppdrag, om hon har lyckats få ihop ett färdigt regeringsalternativ, och efter mötet ska talmannen överlägga med de vice talmännen om hur processen ska gå vidare, rapporterar TT. Varför hon behöver en dag till har inte sagts. ”Vi har inget att säga”, säger hennes presstalesperson Adriana Haxhimustafa till Aftonbladet. När Andersson fick tillbaka uppdraget den 2 oktober var beskedet att en statsministeromröstning kunde hållas tidigast den 14 oktober, alltså på onsdag, rapporterade SVT då. ”Det här indikerar att det inte rimligen kan bli någon omröstning om statsministerfrågan på onsdag”, säger statsvetaren Erik Wångmar till Expressen. ”Om situationen var oförändrad borde hon kunnat redovisa sina överväganden redan på måndagen.” Han tror ändå inte på något genombrott. ”Med tanke på hur låst det är ska man nog inte ha någon övertro på att det hänt några underverk i helgen.” Enligt TT kunde fredagens möte på Lidingö inte lösa upp knutarna mellan C och V, och statsvetaren Malena Rosén Sundström säger till DN: ”Min gissning är att det här kommer att ta ett tag.”

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl var i går i SVT:s Agenda och tyckte att det var bra att Vänsterpartiet kunde ”sätta sig i ett rum med oss utan att kräva plats i regeringen”, rapporterar Expressen. På frågan om Centern kan acceptera V i regeringsunderlaget pekade han på två andra partier. ”Det finns många andra partier, vi har pratat om partierna i mitten, Kristdemokraterna och Liberalerna”, sa han. Båda partierna sitter i dag i Ulf Kristerssons regering, som är en övergångsregering i väntan på en ny. ”Just nu är det verkligen så att bollen ligger hos Magdalena Andersson”, sa Ådahl. ”Hon har begärt en extra dag, vi får se vad hon kommer med för besked.”

I Vänsterpartiet råder samtidigt oklarhet om var en av partiets egna riksdagsledamöter befinner sig. Mohamed Ali från Dalarna, som oväntat kryssades in i riksdagen, sa i fredags till Ekot att han skulle komma till riksdagen i dag, efter två veckors ledighet. I söndags sa partiet att det inte stämmer. ”Att han skulle komma till Stockholm och riksdagen i morgon är dock ett missförstånd”, skriver V:s kanslichef Kalle Larson i ett sms till SVT.

Sverigedemokraterna har börjat analysera valet, där partiet backade för första gången i ett riksdagsval. Bland de yngsta väljarna sjönk stödet från 22 till 15 procent, enligt SVT:s vallokalsundersökning Valu. ”Utspelet om slöjförbud saknade nyans, förklaring och argumentationsunderlag”, säger Tobias Andersson, tidigare ordförande för SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna, till SVT. ”De kanske har problem med stökiga invandrarkillar, men inte med den där slöjklädda tjejen.” I SD:s förslag till utskottsplatser förra veckan flyttades han från ordförandeposten i näringsutskottet till andranamn i utbildningsutskottet. ”Jag har inte önskat att sitta i utbildningsutskottet. Jag trivdes bra i näringsutskottet”, säger han. Jimmie Åkesson tillbakavisar att han har petat någon.

Socialdemokraterna vill att migrationsminister Johan Forssell (M) ska hjälpa dem att ta fram en stopplag mot utvisningarna av tonåringar, eftersom det går snabbare än den krångligare vägen via riksdagens utskott, säger partiets migrationspolitiska talesperson Ida Karkiainen till Ekot. Forssell svarar att han inte kan ta ställning förrän de rödgröna har förtydligat vad lagen ska innebära. De rödgröna ber alltså övergångsregeringens migrationsminister om hjälp med en lag som ska stoppa utvisningar enligt de regler som gäller i dag, och ministern vill först veta vad som ska stå i den. På DN:s ledarsida påminner Susanne Nyström om att det inte alltid är kul eller lätt att sitta i Rosenbad, och skriver att Nooshi Dadgostar kan vara på väg att göra årets största misstag.

Magdalena Andersson har alltså fått en dag till för att kunna meddela om hon behöver mer tid, och Centern pekar på två partier som sitter i den regering hon försöker ersätta. En vänsterpartistisk ledamot skulle komma till riksdagen i dag, vilket var ett missförstånd, och SD har kommit fram till att det var slöjan. Det är dag 29, och måndag blev tisdag.

Ingen behöver titta

Den 3 december ska Nidal Hasan, den förre armémajoren och psykiatern som sköt ihjäl 13 människor på militärbasen Fort Hood i Texas 2009, arkebuseras, och Pentagon har bekräftat att avrättningen ska direktsändas. Det blir den första offentliga avrättningen i USA på omkring 90 år, rapporterar BBC, och den första avrättningen av en amerikansk militär sedan 1961, enligt Al Jazeera. Hasan är förlamad från midjan och nedåt. ”Folk måste förstå att sådana här saker får allvarliga konsekvenser”, har försvarsminister Pete Hegseth sagt, enligt BBC. Presidenten är mer tveksam. ”Det finns två tankar: visa det inte, och visa det. För genom att visa det kanske andra inte gör det han gjorde”, sa han i lördags, enligt Al Jazeera. ”Så jag ska fatta ett beslut till slut. Jag vet vad militären skulle vilja göra.” Hemlandsäkerhetsminister Markwayne Mullin ser ingen förhöjd risk. ”Återigen, ingen behöver titta om de inte vill”, sa han i CBS i går. Vicepresident JD Vance tänker inte titta.

Kritiken kommer från presidentens eget parti. ”Terroristorganisationer kommer att använda det här som rekryteringsverktyg. Det kommer att radikalisera andra människor, och det är inte den vi är”, säger den republikanske senatorn Thom Tillis i NBC, enligt Al Jazeera. Hans partikamrat Lisa Murkowski säger att det skulle ge Hasan ”det martyrskap han söker”. Båda skrev samma helg under protesten mot dieselavtalet. Den sista stora offentliga avrättningen i USA var hängningen av Rainey Bethea i Owensboro i Kentucky den 14 augusti 1936, inför omkring 20 000 åskådare, och tonåringar sålde popcorn och läsk till publiken, rapporterar BBC. Med en direktsändning blir motiveringen för dödsstraffet underhållning, säger professorn Michael Radelet till BBC. ”Ta med popcornen, bjud in vännerna.” Stödet för dödsstraff i USA har enligt honom sjunkit från 80 procent 1994 till 52 procent i dag.

I lördags, på världsdagen mot dödsstraff, förklarade påven Leo XIV, som är amerikan, att dödsstraffet är ”otillåtligt”, utan att nämna Hasan. I går meddelade han vid Angelusbönen på Petersplatsen att läkarna har hittat en knöl på hans ena lunga. ”Den upptäcktes i ett mycket tidigt skede och är väl avgränsad”, sa han, enligt Euronews. Påven, som är 71 år, ska opereras i början av veckan och väntas behöva omkring en vecka för att återhämta sig, enligt Vatikanens talesperson Matteo Bruni. Ingreppet väntas göras på Gemellisjukhuset i Rom, som har haft en särskild påvesvit sedan mordförsöket på Johannes Paulus II 1981, rapporterar BBC. Det är den första hälsoskräcken under hans tid som påve, skriver Japan Times, och resan till Uruguay, Argentina och Peru i november blir av. Ground News räknar 1 014 artiklar om beskedet, med 30 procent vänster, 44 center och 26 höger.

Pentagon ska alltså direktsända en avrättning som presidenten inte har bestämt sig för om han vill visa, och ingen behöver titta. Påven har förklarat dödsstraffet otillåtligt och ska själv opereras i veckan, på ett sjukhus som har en egen påvesvit.

Premiärministern fick ett tydligt svar

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham har varit gäst i podden The Rest is Politics, och avsnittet släpps i dag. Där berättar han att han, när han flyttade in på Downing Street, frågade om Ryssland hade försökt påverka folkomröstningen om brexit 2016. ”Jag har fått det tydliga svaret att ja, det förekom”, säger han, enligt BBC. Vem som gav svaret och vad påverkan bestod av säger han inte. Det är första gången en brittisk premiärminister säger att Ryssland försökte påverka omröstningen. ”Jag tror att vi har varit alldeles för defensiva i det här, och vi har inte informerat folk tillräckligt om i vilken utsträckning människor försöker störa den politiska processen från utlandet”, säger han. Den brexitvänliga gruppen Britain Unbound kallar uttalandet ”ännu ett klumpigt försök att undergräva legitimiteten i det beslut som det brittiska folket fattade 2016”. ”Det är också förolämpande att antyda att väljarna så lätt lät sig luras.”

I samma podd säger Burnham om den planerade direktsända avrättningen i USA: ”Jag skulle aldrig stödja något sådant. Jag finner det på många sätt helt avskyvärt”, rapporterar Aftonbladet. Han lovar också att offentliggöra sina möten med Manchester Citys ledning, sedan oppositionsledaren Kemi Badenoch har krävt det. City fälldes förra månaden för brott mot Premier Leagues ekonomiska regler, och Burnham, som håller på Everton och var borgmästare i Greater Manchester fram till tidigare i år, sa efter domen till BBC att han skulle vara ”verkligen oroad” om ägarna sålde klubben. ”Inget av det har hänt nyligen, faktiskt”, säger han nu om mötena. ”Jag hade bara ett betydande möte, faktiskt, och det var 2021.” Han tror inte att han uttryckte sig fel. ”Mina tankar hade varit på Labours partikongress.” Enligt BBC Sport är flera Premier League-klubbar oroade över politisk inblandning i Citys överklagande.

I dag väntas Burnham säga i underhuset att det vore att svika sin plikt att avvisa närmare band med EU, eftersom ett nytt avtal kan hjälpa till att komma åt den illegala invandringen och öka tillväxten, rapporterar BBC. Reform UK lovar samtidigt att stänga av hela asylsystemet under en mandatperiod om partiet kommer till makten. Alla asylansökningar ska då avslås och de som redan har lämnats in ogiltigförklaras. Och tankesmedjan Institute for Fiscal Studies varnar för att finansminister John Healey står inför ett hål på upp till 35 miljarder pund inför sin första budget den 28 oktober, bland annat eftersom Irankriget har drivit upp inflationen. ”En budget i stil med ’stadig kurs’ är inte ett alternativ för finansministern”, säger IFS-chefen Helen Miller. Enligt IFS, som citeras av The Times, motsvarar skattehöjningarna som behövs att skattesatsen i varje skikt höjs med tre procentenheter.

Premiärministern har alltså fått ett tydligt svar men säger inte av vem, och han hade bara ett betydande möte med Citys ledning, för fem år sedan. Han tror inte att han uttryckte sig fel. Han tänkte på partikongressen.

Pengarna som försvann

BBC:s granskande program Panorama och The Bureau of Investigative Journalism avslöjar i dag hur revisionsbyrån Deloitte på Cypern skrev under räkenskaper där Roman Abramovitjs superyachter, herrgårdar, helikoptrar och privatjet, värda 672 miljoner dollar, försvann ur bolaget Amiscan Investments. Tillgångarna flyttades på papperet till ett moderbolag på Brittiska Jungfruöarna, och ändringen bakdaterades tre år. När räkenskaperna för 2003 skrevs under 2006 återstod tillgångar för 75 000 dollar. Bland det som försvann fanns superyachten Pelorus, värd 147,5 miljoner dollar, och Château de la Croe i Sydfrankrike. I ett annat fall hade bolaget Kravin Investments nästan två miljarder dollar på banken 2003. ”Om ni håller med blir det nödvändigt att ändra de finansiella rapporterna och bokföringen för 2003 och 2004 i enlighet med detta”, skrev administrationsbolaget MeritServus, som Deloitte ägde fram till 2005, efter ett möte med Deloitte. ”Jag håller med”, svarade en rysk medarbetare en månad senare. Bakdaterade dokument fick det sedan att se ut som om bolaget inte ägde pengarna, och därmed inte behövde betala skatt på Cypern. I ett tredje fall fick ett bolag på Brittiska Jungfruöarna med exakt samma namn som det cypriotiska bolaget Electus Investments i efterhand äga en förmögenhet på över tio miljarder dollar, och kvar på Cypern fanns tillgångar för 145 000 dollar. ”Det kunde inte vara mer uppenbart”, säger advokaten Andrew Mitchell KC. Abramovitjs advokater förnekar skattefusk. Deloitte på Cypern säger att byrån inte kan kommentera, eftersom dokumenten är över 20 år gamla och ”inte längre tillgängliga”.

I Sverige har Finansiella underrättelsecentret, där flera myndigheter samarbetar sedan i fjol, identifierat misstänkta transaktioner på 2,9 miljarder kronor genom ryskspråkiga nätverk, och 75 procent av pengarna har rört sig inom Sverige, rapporterar Ekot. Upplägget bygger på osanna fakturor och tusentals bolag och identiteter, bland annat bolag från Uzbekistan, Ukraina och Ryssland, enligt TT. ”Det vi ser nu är att det har skalats upp till att bli en nästintill industriell skala”, säger Lena Palmklint, kommissarie vid Ekobrottsmyndigheten. ”Sverige är ett land som det är lukrativt att bedriva ekonomisk brottslighet i, i och med lättillgängligheten kring bolag och de sårbarheter som finns kring bolag.”

Abramovitjs miljarder har alltså försvunnit med hjälp av bakdaterade dokument, och Deloitte kan inte kommentera dokumenten, eftersom de är för gamla. Två bolag hette exakt samma sak. I Sverige tvättas pengar i nästintill industriell skala, eftersom det är så lätt att starta bolag.

Partykillern, de positiva misstagen och bananerna

Djurgården vann Stockholmsderbyt borta mot Hammarby med 1-0 i går, sedan norrmannen Bo Hegland avslutat en kontring i den 45:e minuten. Det var Djurgårdens första derbyseger mot Hammarby på drygt fyra år, enligt SVT, och laget går upp på andra plats i allsvenskan, tio poäng efter Sirius och en poäng före Hammarby, med sju omgångar kvar. Festen blev kort. Tränaren Jani Honkavaara hade sagt att laget inte skulle gå ut på Sturehof om det vann derbyt, och lagkaptenen Adam Ståhl hade en egen uppfattning. ”Ska jag vara helt ärlig så skiter jag fullständigt i vad Jani säger. Vi ska ha det bra med våra supportrar”, sa han till SVT. Sedan sa Honkavaara på presskonferensen: ”Vi ska ingenstans.” När Ståhl fick höra det ändrade han sig. ”Nej men jag lyssnar på Jani och vi ska inte göra någonting i kväll.” Djurgården spelar igen på fredag, och firandet blev en lagmiddag. ”Han tar på sig partykiller-rollen”, säger anfallaren Kristian Lien. Assisterande tränaren Christer Mattiasson sprang ut på planen och mot läktaren innan domaren hade blåst av. ”Det var många som skrattade åt mig, men baksidorna höll”, säger han till Aftonbladet. ”Jag brukar vara snabb. Du kanske inte har sett mig spela fotboll.” Hammarbys kapten Nahir Besara bad fansen om ursäkt i TV4. ”Det bästa laget vinner inte alltid. Men de förtjänar att vinna eftersom de vann.” Hammarbys tränare Henrik Rydström har gett upp guldet. ”Det blir fajten om andraplatsen”, säger han till SVT.

I Singapore vann Max Verstappen Grand Prix från pole position. Det var hans första seger där, i tionde försöket, och han vann allt i helgen: sprintkvalet, sprinten, kvalet och loppet. Ferrari var på väg mot en dubbel pallplats, men när en virtuell säkerhetsbil gjorde det billigt att byta däck ville Lewis Hamilton inte gå in i depå, enligt stallchefen Fred Vasseur. Han körde 44 varv på samma mjuka däck, och på slutet körde Kimi Antonelli, Lando Norris och Oscar Piastri om honom. Hamilton blev sexa. ”Förlåt, grabbar. Jag svek er i dag med den strategin. Mitt beslut, och jag förlorade värdefulla poäng åt oss”, sa han i radion efter målgång, enligt BBC. I ett uttalande förklarade han att stallet kallade in honom under den virtuella säkerhetsbilen, ”men jag missade infarten”. Vasseur tar det med ro. ”Jag gör misstag, han gör misstag, vi gör alla misstag ibland. Nu måste vi se framåt och göra misstag positivt.” Missen betyder att Mercedes Kimi Antonelli, 20 år, kan säkra världsmästartiteln redan i USA:s Grand Prix i Austin om två veckor och bli den yngste världsmästaren i Formel 1:s historia. Han leder med 102 poäng före stallkamraten George Russell och måste lämna Austin med minst 125 poängs ledning. ”Kan jag? Verkligen?” sa Antonelli när han fick veta det. ”Den här helgen har jag inte kört särskilt bra.” Verstappen ser fram emot Austins gropiga bana. ”Jag kommer nog att behöva beställa en ny ryggrad efter helgen. Jag blir som Robocop.” Valtteri Bottas, som cyklade drygt 40 mil från Malaysia till Singapore förra veckan, slutade 19:e för Cadillac. ”Vi hoppades på lite fler avbrott och incidenter för att hålla vårt hopp om poäng vid liv, men det gick inte riktigt den vägen”, säger Cadillacs stallchef Marcin Budkowski.

Manchester City spelade i går sin första match sedan klubben förra månaden fälldes för 114 av 115 anklagelser om brott mot Premier Leagues ekonomiska regler mellan 2009 och 2018, bland annat för skenkontrakt som i hemlighet slussade in över 830 miljoner pund i klubben. Matchen spelades på Anfield. City vann med 3-0 sedan Erling Haaland, Jeremy Doku och Rayan Cherki gjort mål i andra halvlek, mot ett Liverpool som spelade med tio man efter Ryan Gravenberchs utvisning. Utanför arenan såldes halsdukar i båda lagens färger, tills någon upptäckte att det på den himmelsblå halvan stod ”Shamchester City - The Cheats”, rapporterar BBC. The Kop sjöng ”fuskare” vid varje Citypassning och ”ni åker ur” vid slutsignalen, och efter matchen spelade arenans dj Fleetwood Macs ”Little Lies”. Citys fans hade med sig hundratals uppblåsbara bananer, en tradition från tiden i de lägre divisionerna, och enligt BBC:s Phil McNulty finns det en möjlighet att de snart får vifta med dem där igen. Straffet är ännu inte bestämt, bland de straff som diskuteras finns degradering och ett rekordstort poängavdrag, och City har överklagat. ”Jag kan inte kontrollera saker utanför fotbollen, så varför stressa?” säger tränaren Enzo Maresca. City leder ligan med sex segrar på sex matcher.

I bordtennis-EM i Ljubljana tog Elias Ranefur och Filippa Bergand Sveriges första seger i mästerskapet, efter fyra raka svenska förluster, när de slog ett engelskt par med 3-1 i mixeddubbel. I det andra setet ledde de med 9-1 men förlorade med 14-16. ”Det var ett klassiskt ras”, säger Bergand till SVT. Anders Eriksson, som kallades in sedan Mattias Karlsson skadat sig när han bäddade sängen, förlorade sin EM-debut med 0-3 mot Nikita Artemenko. ”Det är sjukt tungt, jag blir överkörd helt enkelt”, säger han.

Djurgården vann alltså derbyt och fick inte gå ut, och kaptenen sket i vad tränaren sa i ungefär två minuter. Hamilton missade infarten, Ferrari ska göra misstag positivt och Cadillac hoppades på krascher. På Anfield spelade dj:n ”Little Lies”.

Snabbrostade

🇵🇱 Polsk polis har gripit en man i Nedre Schlesien som misstänks ha planerat att mörda premiärminister Donald Tusk och vice premiärministern och försvarsministern Władysław Kosiniak-Kamysz. Planen upptäcktes när ett mejl om attacken vidarebefordrades till polisen av den statliga skyddstjänsten, rapporterar BBC. ”Mannen som hotade med en attack har gripits”, skriver Tusk på X. Polen har haft tre attacker mot skolor på en vecka, och polisen har gripit 117 personer.

🚀 Nordkorea avfyrade i natt flera ballistiska robotar mot havet utanför östkusten. Enligt Japans biträdande försvarsminister landade minst två utanför den japanska ekonomiska zonen, och den ena flög över 910 kilometer i en oregelbunden bana och kan ha varit ett hypersoniskt vapen, rapporterar Al Jazeera. Det är landets fjärde robotuppskjutning i oktober, enligt DW. Den 3 oktober testade Nordkorea en hypersonisk robot som enligt Kim Yo-jong kan ändra sin flygbana på låg höjd. ”Och AI infördes i den”, sa hon, enligt South China Morning Post.

🇸🇩 Minst 72 guldgrävare dödades i lördags när stridsflygplan anföll gruvområdet Jabal al-Uqaydat i norra Sudan, nära gränsen mot Egypten. Människorättsgruppen Emergency Lawyers säger att det var egyptiska stridsflygplan och att attacken kan utgöra krigsbrott. Varken Egypten eller de sudanesiska myndigheterna har kommenterat, rapporterar BBC och Al Jazeera. I juni dödades 23 människor på samma plats, och då sa den egyptiska armén att den hade genomfört en stor operation mot illegal guldbrytning ”inom egyptiskt territorium”.

🇨🇳 Kina inför sanktioner mot Paraguays kommunikationsminister Gustavo Villate och Belizes utrikesminister Francis Fonseca på grund av deras länders band till Taiwan. Deras tillgångar i Kina fryses och de nekas visum, rapporterar Channel News Asia. Sanktionerna är till stor del symboliska, eftersom ministrar från Taiwans diplomatiska allierade i regel aldrig reser till Kina, konstaterar Japan Times.

📱 Turkiet har publicerat reglerna som förbjuder sociala medier för barn under 15 år från den 1 november. Alla nya konton ska kräva ålderstokens från staten, befintliga konton ska vara verifierade senast den 31 mars 2027, och tonåringar mellan 15 och 17 får varken personanpassad reklam, öppna profiler eller livesändningar, enligt Ground News dagliga sammanfattning från i går. Lagen röstades igenom av parlamentet i april, rapporterade Al Jazeera då.

🇩🇪 Tysklands arbetsmarknadsminister Bärbel Bas lämnar både regeringen och posten som en av SPD:s två partiledare. ”Eftersom jag för närvarande inte kan uppbåda kraften att fullt ut sköta mina uppdrag i regeringen och partiet med kort varsel har jag beslutat att lämna båda posterna”, skriver hon, enligt DW. Hon hänvisar till sin styvdotters död, och enligt DW har hon också utsatts för öppna angrepp inom koalitionen.

🎬 Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kräver att arméchefen, chefen för säkerhetstjänsten Shin Bet och riksåklagaren utreder och åtalar de 24 anonyma israeliska soldater som medverkar i dokumentärfilmen ”NAZA”, som vann juryns specialpris vid filmfestivalen i Venedig. Filmen hävdar att Israel har använt delvis AI-styrda målsystem i Gaza. Förra veckan delade chefen för Israels direktorat för offentlig diplomati, Tzipi Hotovely, ut erkännandediplom till skaparna av en motfilm, ”NAZA: The Real Story”, rapporterar Al Jazeera.

🏅 I dag tillkännages årets ekonomipris i Stockholm, tidigast klockan 11.45. Favorit på vadslagningssajten Polymarket är MIT-ekonomen David Autor, med 30 procent, enligt The Guardian. Årets medicinpris gick till upptäckterna bakom optogenetiken, och i helgen rapporterade TT om en studie där tio patienter med ärftlig blindhet behandlades med tekniken, och flera fick viss syn tillbaka. Fyra av de åtta som testades kunde hitta en svart anteckningsbok på ett vitt bord eller en dörröppning, men det krävs speciella glasögon. ”Det är ganska klumpiga glasögon”, säger ögonläkaren Anders Kvanta.

🌡️ September var den näst varmaste som har uppmätts, 1,63 grader varmare än förindustriell nivå, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Havsytan utanför polerna var den varmaste som har uppmätts för en september, och i den del av Stilla havet som används för att mäta El Niño nådde temperaturen rekordnivån 29,70 grader. ”Att passera Parisavtalets långsiktiga gräns är bara en tidsfråga. Hur mycket vi överskrider den, och hur länge, är fortfarande upp till oss”, säger Copernicus chef Carlo Buontempo i ett uttalande, enligt AFP.

📞 Telia ska spara en miljard kronor om året och tar bort omkring 900 tjänster, varav 260 i Sverige, rapporterar SVT. ”Det här är vardag för Telia att skära ner. Det är nästan en årlig ritual att presentera sparpaket”, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.

🛢️ Tankfartyget Sea Owl 1, som Kustbevakningen bordade utanför Trelleborg i mars, misstänkt för att segla under falsk flagg, får lämna Sverige. Transportstyrelsen har nu fått bekräftat att fartyget är korrekt registrerat i Ekvatorialguinea, rapporterar SVT. Fartyget finns på EU:s sanktionslista.

🔓 SVT har hittat 3 809 ip-adresser till industriella styrsystem som går att nå från det vanliga internet, bland annat kylsystem i mataffärer och IVF-laboratorier och ventilationen i vallokaler. I vissa fall krävdes inte ens något lösenord. ”Vi rekommenderar ingen att exponera på det här sättet”, säger John Billow, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter. I morse hade skolplattformen Schoolsoft driftstörningar, och Region Uppsala hade problem med sitt journalsystem, enligt Aftonbladet.

🍽️ Gastronomiska akademien, Måltidsakademien och Aptitum akademi slås ihop till Svenska gastronomiska akademien, som bland annat vill ta fram en svensk gastronomisk kanon och en ”Nordic gastronomic hall of fame” på Saxå bruk. Akademien får kungligt beskydd, men finansieringen är ännu inte löst, rapporterar DN.

🪨 Länsstyrelsen ber besökarna i Höga Kusten att sluta bygga stentorn, eftersom de förstör klapperstensfälten i världsarvet. ”Vi såg att det var ett par stentorn och så blev det några fler. Men sen efter sommaren kom man tillbaka och då var det helt plötsligt hundratals”, säger världsarvssamordnaren Patrik Bylund till P4 Västernorrland, enligt Aftonbladet. Den som vill hjälpa till kan plocka ned tornen och lägga stenarna med den mossiga sidan uppåt.

📝 En kvinna i Sala sökte ett jobb och svarade själv när arbetsgivaren ringde hennes tidigare chef för att ta referenser. Hon hyllade sig själv och fick jobbet. Bluffen avslöjades först efteråt, och hon fick sparken. Nu döms hon till 60 dagsböter för olovlig identitetsanvändning, rapporterar P4 Västmanland enligt Aftonbladet.

♟️ Matt ”Crazy Arms” Read, en av veteranerna inom brittisk schackboxning, där de tävlande varvar ronder av schack och boxning, har avslutat karriären med en sista seger, rapporterar The Times enligt BBC. ”Man vill alltid sluta på topp, men ärligt talat har Fader Tid hunnit ikapp mig”, säger han. Han är 47 år.

Slutroast

Dagens tema är saker som sägs ha hänt.

Presidenten meddelade en energivapenvila som båda parter hade gått med på, och den ena parten tyckte att det var nyheter. Kremls hållning är okänd, men ett kraftverk i Charkiv träffades. Storbritanniens premiärminister har fått ett tydligt svar om brexit men säger inte av vem, och han tror inte att han uttryckte sig fel om Manchester City. En vänsterpartistisk riksdagsledamot sa att han skulle komma till riksdagen i dag, vilket var ett missförstånd, och Kim Yo-jong säger att roboten har AI. Abramovitjs yachter försvann på papperet, Deloitte kan inte kommentera papperen eftersom de är för gamla, och en kvinna i Sala gav sig själv en utmärkt referens.

I dag är det 66 år sedan Nikita Chrusjtjov sägs ha slagit sin sko i bänken i FN:s generalförsamling. Den filippinske delegaten Lorenzo Sumulong hade sagt att Sovjetunionen hade berövat folken i Östeuropa deras frihet, och Chrusjtjov kallade honom en lakej åt den amerikanska imperialismen. Enligt tidningarna dagen efter drog han sedan av sig högerskon och bankade den mot bänken. Det finns inga fotografier eller inspelningar av det. Hans son Sergej har återgett en FN-anställds berättelse om att en journalist trampade av hans far skon på väg in i salen, att hon slog in den i en servett och räckte honom den under bordet och att fadern sedan i ilskan bankade med det han råkade ha i handen. Generalförsamlingens ordförande, irländaren Frederick Boland, försökte återställa ordningen och slog sin ordförandeklubba i bordet så hårt att den gick sönder. Klubban var en gåva från Island och kallades Tors klubba, efter den isländske FN-ambassadören Thor Thors som hade överlämnat den. FN bad Island tillverka en exakt kopia, och den höll i nästan ett halvt sekel, tills det visade sig 2005 att den hade försvunnit.

Ingen filmade skon, men alla minns den. Klubban gick sönder på riktigt, och kopian försvann.

🔥 Stay roasted.