Valdagen är här, AI-bossarna bad om fartgräns och houthierna tog Röda havet

Söndag 13 september 2026. Vallokalerna i Sverige öppnade klockan åtta, och 3 642 832 väljare hade redan gjort jobbet innan dess. Under tiden bad de två mäktigaste AI-cheferna i världen offentligt om att branschen ska sakta ner, Washington kopplade kinesiska satellitbilder till tre döda amerikanska soldater i Jordanien, houthierna gjorde Bab al-Mandab till sitt eget vatten och tyska utredare hittade DNA på en antenn utanför Leipzig. Plus: en grav i Peru som ingen hann plundra på 600 år. Vi tar det uppifrån.

Sverige röstar, och nästan hälften hade redan röstat

Vallokalerna är öppna 08.00 till 20.00. När de slog upp hade förtidsrösterna landat på 3 642 832, mot ungefär 3,1 miljoner i valet 2022. Det är drygt 45 procent av de 8 046 725 röstberättigade. Det är nytt rekord, med brasklappen att antalet röstberättigade också har växt sedan sist. Valmyndighetens Jenny Stad har påpekat det upprepade gånger, vilket är den sortens tråkiga precision man vill ha hos just den myndigheten.

Magdalena Andersson röstade i Skuru i Nacka tillsammans med maken Richard Friberg. Ulf Kristersson röstade i sin hemkommun. Båda gjorde det framför kameror, vilket är valdagens enda helt förutsägbara händelse.

Hålltiderna för den som ska planera kvällen: SVT:s Valstudion går 08.00 till 18.00, Valvakan drar igång 18.15 med Camilla Kvartoft och Anders Holmberg, vallokalerna stänger 20.00 och då släpps Valu, SVT:s vallokalsundersökning. Vid 21-tiden kommer SVT:s snabba valprognos, och först runt 22.30 till 23.00 börjar Valmyndighetens preliminära räkning ge riktiga siffror från färdigräknade distrikt.

Indikator Opinions sista mätning gav oppositionen 50,8 procent mot Tidöpartiernas 47,6, alltså 3,2 procentenheter. Instituten gick ovanligt mycket isär i slutspurten. Det är inom felmarginalen på ett sätt som gör varje tvärsäker kommentator till en person som snart ska förklara sig. Sätt er bekvämt. Ni kommer att sitta länge.

De två som bygger AI bad branschen att bromsa

I lördags publicerade Anthropics vd Dario Amodei essän "We Must Pace the Frontier". Kärnmeningen: "We must slow the pace at which we improve the capabilities of AI models." Han är noga med att pacing inte betyder stopp. Det betyder att företagen ska ta sig tid att aligna och säkra sina modeller, och att oberoende utvärderare ska hinna bekräfta att det faktiskt skett.

Planen har tre steg. Först: Anthropic släpper in tredjepartsutvärderare i huset med samma institutionella tillgång som anställda, alltså passerkort, arbetsplatser, utrustning och insyn i systemen på samma nivå som de interna riskteamen. Sedan: att ledande AI-företag i demokratier enas om gemensamma säkerhetsmått och gränser för hur snabbt kapaciteten får växa. Till sist: bredare samordning mellan demokratier och auktoritära stater, Kina inkluderat, där Amodei själv skriver att man ska vänta sig "stark limits" på vad som går att uppnå.

Sam Altman svarade offentligt att han håller med, och lovade att OpenAI också ska ge externa utvärderare tillgång. Samma helg meddelade han i en Fortune-intervju att OpenAI inte börsnoteras i år. Hans formulering: givet allt som händer med säkerhet vore det just nu "an ill-advised moment to go public", och bolaget känner ingen press. Noteringen, som diskuterats i biljondollarklassen, skjuts sannolikt till 2027.

Två konkurrerande bolag som samtidigt säger "vi går för fort" är antingen ett verkligt ögonblick av eftertanke eller branschens mest välkoordinerade PR-vecka någonsin. Det fina är att det går att kontrollera. Amodei har skrivit ner exakt vad steg ett innebär, och den som släpper in utvärderare med passerkort kan mätas mot det i höst.

Kinesiska satellitbilder, tre döda soldater och ett toppmöte om elva dagar

Amerikanska tjänstemän kopplar högupplösta satellitbilder från kinesiska kommersiella bolag till Irans missilattack den 17 juli mot Muwaffaq Salti-basen i nordöstra Jordanien. Tre amerikanska soldater dog när iranska ballistiska robotar träffade en bostadsdel på basen. Iran ska ha fått bilderna både före och efter attacken, och publicerade själv högupplösta bilder på skador i tre olika delar av basen inom tre dygn.

Tjänstemännen namnger inte de kinesiska bolagen och anklagar inte Pekings regering för direkt inblandning. De kallar det däremot det tydligaste beviset hittills för att kinesiskt stöd till Iran har fått dödliga konsekvenser för amerikansk personal. I maj sanktionerade administrationen flera kinesiska företag just för att ha levererat satellitbilder till Iran.

Tajmingen är det verkligt obekväma. Trump och Xi ska mötas den 24 september, alltså om elva dagar. Oron i Washington är att samma bolag hjälper Iran att följa amerikanska örlogsfartyg. Det är ett ovanligt tungt samtalsämne att ha liggande på bordet innan man ens skakat hand.

Houthierna har Bab al-Mandab, och 1 400 flydde på ett dygn

Djiboutis ekonomi- och finansminister Ilyas Moussa Dawaleh uppgav i lördags att omkring 1 400 jemeniter tagit sig över till Djibouti på 24 timmar. Houthierna tog hamnstaden Mocha i torsdags och har sedan dess rullat upp kusten och öarna som behärskar sundet.

FN:s siffror: minst 76 000 människor har tvingats fly inom Jemen sedan juli, och antalet har fyrdubblats den senaste veckan. Till kuststaden Obock kom 500 flyktingar, kvinnor och barn bland dem, efter att ha räddats till havs när båtarna fick slut på bränsle mitt i sundet. I saudiska Jazan skadades två personer och en moské träffades av en houthiprojektil.

Bab al-Mandab och Hormuz är nu båda störda samtidigt, vilket inte har hänt tidigare i modern tid. Sju fartyg passerade Hormuz i torsdags, ner från tolv på onsdagen och arton på tisdagen. Före konflikten i februari passerade över hundra. Brent klättrade över 100 dollar och lade sig runt 104 på fredagen efter att iransk statsmedia sagt att Teheran ska träffa Gulfstaterna i Oman för att prata om sundet. Världens två viktigaste flaskhalsar för olja fungerar just nu ungefär som en enda körfil på E4 en fredagseftermiddag.

1,8 kilo Semtex i en konservburk

Tyska utredare har namngett två misstänkta för drönarattacken mot Leipzig/Halle flygplats den 4 augusti: belarusiern Andrei Ka. och ryssen Oleg Le. Le. knyts till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten, och ska ha skött förberedelser och logistik.

Tre drönare användes. Två förstördes vid uppsändningen av skäl som fortfarande är oklara. Den tredje landade bredvid ett ukrainskt transportflygplan och blev liggande där i timmar. Laddningen var omkring 1,8 kilo Semtex inbyggt i en konservburk för grönsaker. Den detonerade inte, för att tändaren slets loss.

Låt den meningen sjunka in. Skillnaden mellan ett misslyckat sabotage och en internationell säkerhetskris var en tändare som lossnade i en burk. Spåret till de misstänkta gick delvis via DNA på en antennkonstruktion som användes för att styra drönarna. Le. reste in i Tyskland via Turkiet och Berlin Brandenburg, lämnade landet från samma flygplats mot Serbien och befinner sig nu i Ryssland.

72 miljoner pund på två dygn köpte en plats i brittisk politik

Reform UK tog emot 72 miljoner pund, ungefär 97 miljoner dollar, från två kryptomiljardärer på två dygn. Ben Delo, medgrundare av kryptobörsen BitMEX, gav 36 miljoner i fredags. På lördagen meddelade kryptoinvesteraren Christopher Harborne att han matchade summan.

Harborne motiverar det med att partiets politik lockar de investeringar Storbritannien behöver för att kunna finansiera sjukvård, skola och annan offentlig service. De 36 miljonerna var för sig är de största enskilda gåvorna till ett brittiskt parti någonsin, och de etablerade partierna varnade omedelbart för att obegränsade gåvor från miljardärer riskerar att korrumpera valen.

Notera att båda sidor i den här debatten har rätt samtidigt. Pengarna är lagliga och de är också ett problem. Brittisk partifinansiering saknar tak, vilket i praktiken betyder att systemet fungerade precis som det är byggt. Det är sällan ett försvar.

Tre bränder och ett fartyg som gick ner

Dödssiffran efter färjebranden i Filippinerna steg i lördags till 76 sedan kustbevakningen bärgat ytterligare 41 förkolnade kroppar. M/V June Aster var på väg från Manila till Coron i norra Palawan när elden bröt ut på de nedre däcken på onsdagskvällen, 2,2 kilometer från destinationen. 132 personer fanns ombord, 43 räddades ur vattnet samma kväll och 13 saknas fortfarande. Överlevande berättar om flera explosioner innan lågorna svepte genom passagerarutrymmena.

I Vanuatu sjönk färjan MV Matui den 11 september mellan öarna Ambae och Santo med 34 passagerare och 11 besättningsmän ombord. En person är bekräftat död, 15 har räddats och över 30 saknas. Premiärministerns kansli pekar på kraftig vind, marina varningar som inte följdes och möjlig försumlighet i form av överlast.

Och i Chile dog 16 äldre i en brand på vårdhemmet El Edén nära Pitrufquén i Araucanía-regionen, som bröt ut vid 22.30-tiden på fredagskvällen. 26 boende fanns inne. En enda vårdare var i tjänst och lyckades evakuera tio. Regionala hälsomyndigheten beskriver verksamheten som oreglerad, med administrativa förelägganden och böter sedan 2019. President José Antonio Kast har beordrat en genomgång av vårdhem i hela landet.

Tre olyckor, tre kontinenter, samma mönster: varningar som fanns, regler som inte följdes och en kontroll som inte gjordes. Det är nästan aldrig otur hela vägen ner.

Spanien gav sahrawierna medborgarskap och Marocko höll tyst

Spaniens parlament röstade i torsdags igenom, med 168 röster mot 31, en lag som ger spanskt medborgarskap till sahrawier födda före den 29 september 1977, alltså när Spanien styrde Västsahara, samt till deras barn. Mellan 70 000 och 120 000 personer kan bli berättigade. Senaten måste fortfarande godkänna lagen.

Tajmingen är laddad. Relationen mellan Madrid och Rabat är redan ansträngd efter att minst 70 000 migranter kom till den spanska nordafrikanska enklaven Ceuta i juli. Marockos regering har dock inte fördömt lagen. Den verkliga oron i Rabat handlar inte om passen i sig, utan om den permanenta juridiska bandet lagen skapar mellan Spanien och människor med direkta band till Västsahara.

Graven vid Chan Chan som ingen hann plundra

Arkeologer har hittat en nästan orörd gravplattform inne i Utzh An, det murade komplex vid Chan Chan i Peru som kallats Det stora chimúpalatset. Där låg 38 högstatuspersoner från chimúkulturen, orörda i cirka 600 år.

Det är hela poängen. Så gott som varje känd chimúelitgrav har plundrats eller förstörts sedan kolonialtiden, vilket gjort att kunskapen byggt på trasiga sammanhang och föremål utspridda i museisamlingar. Den här gången ligger allt kvar där det placerades.

Plattformen består av en centralkammare flankerad av två sidokammare. Centralkammaren är ungefär 1,2 meter bred och 5 meter djup, och nås via en trappa som går ner omkring 2,5 meter. Med de döda låg öronsmycken i metall, halsband, huvudbonader, snidade trälådor, pärlor av havssnäckskal, bergkristall och keramik, däribland 200 svarta kärl med rött pigment.

En vecka där mycket handlade om vad människor förstör åt varandra fick alltså också en nyhet om något som klarade sig. Sex hundra år, och det som till slut hittade graven var arkeologer med anteckningsblock.

Snabbrostade

🏓 Truls Möregårdh är i final i WTT Champions i Macao efter 4-3 mot Tomokazu Harimoto, där avgörande setet slutade 16-14. Finalen spelas 19.30 lokal tid, 13.30 svensk tid, alltså mitt under valdagen. Anton Källberg spelade också semifinal.

🇺🇦 En ny trepartsrunda mellan Ukraina, USA och Ryssland kan bli av i oktober, enligt Kyrylo Budanov i lördags. Marco Rubio kallade Witkoffs och Kushners samtal i Kyiv och Moskva substantiella.

🇺🇦 Ukrainas största korruptionsskandal under Zelenskyjs tid fortsätter rulla, med härvan kring Energoatom och filmproducenten Timur Mindich i centrum. I ett separat ärende delgavs den tidigare vice premiärministern och USA-ambassadören Olha Stefanisjyna misstanke av NABU den 5 augusti, för olagligt berikande och oriktig tillgångsdeklaration.

👓 Oslo förbjöd smarta glasögon i skolan från den 27 augusti, i alla utbildningsnivåer och hela skoldagen. Norges regering överväger nationella regler, och en tysk tillsynsmyndighet menar att Metas Ray-Ban-glasögon kan bryta mot EU:s dataskyddsregler.

🛢️ Brent över 100 dollar för första gången på nästan fyra månader, runt 104 på fredagen. Sju fartyg passerade Hormuz i torsdags. Före februari: över hundra.

🚨 En man i 30-årsåldern greps i natt i Malmö misstänkt för mordförsök sedan en kvinna skadats i huvudet i en bostad. Hon fördes till sjukhus. Mannen hade lämnat lägenheten men greps kort därefter.

🔥 En omfattande skogsbrand rasar på ön Brač utanför Kroatiens dalmatiska kust.

✈️ Ett Turkish Airlines-plan på väg mot Tunisien råkade den 10 september ut för svår turbulens med skrikande passagerare ombord.

🇮🇶 Irak har beslagtagit en drönarplattform som uppges ha använts mot saudisk oljeinfrastruktur.

Slutroast

Det är något lätt absurt över en dag där Sverige lugnt köar till sina vallokaler medan Bab al-Mandab byter ägare, en konservburk med Semtex ligger och inte exploderar bredvid ett flygplan, och två AI-vd:ar står och ber varandra om fartgränser i vad som mest liknar en kollektiv nykterhetsförklaring efter ett långt år.

Men det är faktiskt inte absurt. Det är precis vad demokratisk vardag är: att ett land gör en helt oglamorös procedur med papperskuvert och streckkodade röstlängder samtidigt som världen omkring skakar, och att den proceduren fungerar ändå. Valmyndigheten upptäckte sitt eget fel, kvantifierade det och sa det högt. Arkeologerna kom fram till graven före plundrarna. Amodei skrev ner exakt vad han lovar så att vi kan kolla i höst.

Det låter smått. Det är det inte. Allt som gick fel den här veckan gick fel för att någon struntade i en varning som redan fanns. Och allt som gick rätt gick rätt för att någon inte gjorde det.

Gå och rösta. Lokalerna stänger 20.00. Prognoserna som kommer efter det är prognoser, inte resultat, hur bombsäkra rösterna i studion än låter.

🔥 Stay roasted.